Olika typer av språkstörningar

En språkstörning beror alltid på en störning av något slag i hjärnans språkcentrum. Det finns flera typer av språkstörningar; det kan handla om neuropsykologiska störningar som medför svårigheter att uttrycka sig, att använda korrekt grammatik eller att läsa eller skriva.

Till språkstörningarna räknas dyslexi, som är en medfödd språkstörning. Det finns även förvärvade språkstörningar, som uppkommer efter en skada. Afasi, agrafi och alexi kan alla uppkomma efter en stroke.

Dyslexi

Dyslexi är utan tvekan den mest kända språkstörningen, kanske delvis eftersom den svenska monarken, kung Carl XVI Gustaf, och hans dotter kronprinsessan Victoria har den. Dessa två, och många andra kända svenskar som har berättat om sina problem med att läsa och skriva, har gjort att vi i Sverige pratar relativt öppet om detta. Det har också blivit betydligt lättare att få hjälp. Enligt beräkningar lider mellan fyra och åtta procent av den svenska befolkningen av dyslexi, och det är vanligare bland män än bland kvinnor.

Det är inte helt klarlagt vad dyslexi beror på. Troligen handlar det om en kombination av dåligt verbalt korttidsminne, långsam åtkomst till ordförrådet, oklar artikulation och brister i kunskaperna kring vilken ljudstruktur som olika ord har. Alla dessa problem gör att avkodningen av skrivna ord inte kan automatiseras, vilket är en förutsättning för att kunna läsa obehindrat. Skriftspråket i det land där man bor spelar också in: enligt forskarna är det något lättare att vara dyslektiker i Italien, vars skriftspråk är någorlunda fonetiskt, än i Frankrike, där kopplingen mellan uttal och stavning för det mesta är svag.

Afasi

Afasi betyder egentligen att en person helt saknar språklig funktion, och det är en grov överdrift. Trots detta har det blivit en paraplybeteckning på flera olika språkstörningar, som kan påverka tal, läsförmåga eller någon annan aspekt av språket. Även den som har teckenspråk som förstaspråk kan drabbas av afasi.